I rymden finns inga känslor

I rymden finns inga känslor handlar om Simon, 18 år, som har Aspergers syndrom. Han ser inte världen som alla andra ser den, och förlorar han kontrollen över den, gömmer han sig i en sorts "plåttunna" och försvinner med sin fantasi upp i rymden, där det inte finns några känslor. Simon får bo tillsammans med sin bror, Sam, och hans flickvän Frida - för att hans liv ska fungera precis som han vill ha det. Han gör upp scheman för deras dagliga rutiner och allt går som smort, tills den dagen Frida inte längre kan bo tillsammans med dem och flyttar. Då blir allt kaos i Simons värld. Simon tar sig då an uppgiften att hitta en ny flickvän till Sam så att allt blir som det var förut.

Jag vet inte om det beror på att jag såg den i Blu-ray eller om det helt enkelt är så att filmen var mycket, mycket, mycket bra gjord. Älskar när filmer är bra gjorda. Men det menar jag icke dassiga och inte ser ut som det är filmat med en vanlig handkamera. Jag tycker också den var bra gjord för att vara svensk. Alla som känner mig vet att jag inte har mycket till övers för svenska filmer. Jag tycker mest de är orealistiska och har dåliga skådespelare. Förutom Beck! Jag gillar Beck. Men jag ska samtidigt inte dra alla filmer över en kant; den här tycker jag till exempel var mycket bra för att vara svensk, samt att det var strålande bra skådespelare. Yttligare en Skarsgård, men vad gör det när de är fenomenala! Jag tycker också om budskapet i filmen. Kändes som en snyggt gjord dokumentär om Aspergers, utan att bli tjatig. Tycker även om effekter, det hade den här filmen mycket av.

Det negativa med I rymden finns inga känslor, tycker jag är att den var kort. Inte kort speltidsmässigt, men jag hade gärna sett lite mer "vad hände sen". Kändes som själva handlingen var kort och utdragen på något vis. Tycker även den var lite seg emellanåt, men det verkade inte mina filmkompanjoner tycka, så det kanske bara är jag :)

Den var helt ok. Filmer jag älskar ser jag gärna fler gånger än en, men den här känns det lite som det kvittar om jag ser den igen eller inte. (Vilket inte betyder att jag tyckte den var dålig) Gillar bluray skarpt iallafall. Ska nog införskaffa en sådan player så småningom. Inte nu. Nu har jag inte ens en rättförs TV :)

3,5 av 5!

Anything else

Ja, hade det inte varit för Woody Allen tror jag inte ens Christina Ricci skulle gjort den här filmen. Jag förstod inte syftet. Vad är syftet med den här filmen? Den var inte ens underhållande, inte djup, hade ingen mening, inte ens roliga dialoger - ingenting! Handlar om stackars Falk som har en konstig flickvän (Christina Ricci) som han trots att hon är superskum och alldeles för ärlig - älskar över allt annat. Han går i terapi, för att han är för dålig på att avsluta saker, men terapeuten säger inte ett ord. Han hänger i Central Park ibland med en äldre man, som likt honom själv är komiker, som spelas av Woody Allen himself. Han är den enda som verkligen ger stackars Falk bra råd om hur han ska leva livet. Han är även superskum. Allen alltså. Hela filmen var superskum. Jag kan knappt säga mer om den, tycker det inte var någonting. Fanns ingenting bra, men det var inte dåligt för det. Kändes mest som ett avsnitt ur en halvkass serie. Typ O.C eller The Office. Minus dåliga skådespelare (som O.C har) eller kassa skämt (The Office). Jag lämnar det så. Se den, se den inte. Kvittar nog för både dig och mig :)

1 av 5 (Bara för att jag älskar Ricci och NYC!)

Eternal sunshine of the spotless mind

Nu ska jag vara helt ärlig. Första gången jag såg den här filmen, stängde jag av efter en halvtimme. Andra gången efter 45 minuter. Men jag har hört så, så många som sagt att de tyckte att Eternal sunshine of the spotless mind var "helt fantastisk" och "fullkomligt lysande", så jag gav den en chans till - och trots att jag inte känner att jag fullkomligt kan hålla med om att den var fantastiskt direkt så tycker jag ändå om den.

Filmen handlar om ett par udda människor som träffas och blir förälskade. När förhållandet sedan börjar bli trist och falla sönder, så går de båda igenom en procedur för att radera varandra från varandras minnen. Jag tänker inte säga så mycket mer om handlingen. Då kommer jag förstöra det.

Det jag tycker om med filmen är givetvis rollsättningen - jag menar; Mark Ruffalo, Elijah Wood, Kirsten Dunst, Jim Carrey, Kate Winslet m.fl. Ett gäng helt fantastiska skådespelare, i en och samma film. (Typ som Valentines day, men den var ju kass.) Här tycker jag de gör sig bra i sina roller. Tycker även om det nördiga, knepiga, annorlunda med den här filmen. Jag har då aldrig sett något liknande iallafall. Jag tycker också om att se Jim Carrey i en "normal" roll. Ingen lustigkurre här inte. Och det gjorde han bra.

Det jag inte tycker om med filmen (förutom Winslet's vrålfula blåa hår) är att det flackar och hoppar och studsar fram och tillbaka hela tiden, scen för scen, minne - inte minne, nutid, dåtid, va? Jag försvann flera, flera gånger. Det kan ju hända att det är jag som inte hänger med bara, så tro inte att hela filmen är helknepig bara för det :)

Jag vet inte riktigt hur jag ska betygsätta Eternal sunshine of the spotless mind. Jag älskar att köpa filmer jag tycker om, så jag kan se de om och om igen. Den här vet jag inte om jag skulle vilja se igen. Skulle kunna helt klart, men jag kommer nog inte köpa den. Därför får den nog en stark 2:a av mig. 2 av 5.

Inception

Är det någon som gör skumma filmer så är det Leonardo DiCaprio. Beach, Shutter Island, Revolutionary Road etc. Men är det någon som är en duktig skådespelare så är det ju han! Den här filmen handlar om drömmar, och på imdb beskrivs den som följer:

"In a world where technology exists to enter the human mind through dream invasion, a highly skilled thief is given a final chance at redemption which involves executing his toughest job to date: Inception."

Kunde inte sagt det bättre själv! I ärlighetens namn så vet jag inte hur jag ska förklara filmens handling utan att säga för mycket eller formulera mig fel. Så jag lämnar över den uppgiften till experterna! Ni får bara veta min åsikt :)

Det jag tycker om med den här filmen är just specialeffekterna, musiken, ståtligheten. Det jag inte tycker om är att det är så mycket begrepp hela tiden. Vissa säger att de förstod precis allting hela tiden, under hela filmen. Det gjorde jag med, men hade jag suttit vid datorn samtidigt, eller haft med mig någon som babblar under merparten av filmen, så hade jag försvunnit ur handlingen ganska fort, om jag ska vara ärlig.

Men jag tycker absolut att du ska se den, för den var otroligt bra gjord och verkligen vacker på sitt vis. En annan skådespelare som jag tycker verkligen gör en bra roll i den här filmen är Ellen Page, som vi bland annat har sett i Juno, Hard Candy, X-men etc. Hon är alldeles lagom för rollen i Inception, tycker jag.

Den får 4 av 5!

Jag anar ett mönster. Hm.

The Ultimate Gift

Den här såg jag faktiskt gratis på Voddler. Tycker Voddler har blivit mycket bättre nu faktiskt, än förrut, då det knappt fanns bra filmer alls gratis. Men den här var gratis, och en film med Abigail Breslin kan ju inte vara dålig! Och det var den verkligen inte heller. Den var faktiskt riktigt bra.

Filmen handlar om en ung man som är otroligt bortskämd, har alltid fått allt serverat på silverfat och vet inte riktigt värdet på varken pengar eller relationer. Nu sätts han på prov, då han ska få ett arv från sin farfar som gått bort. Dock måste han genomgå en rad tester och utmaningar för att få detta arv och hans resa är både underhållande och komisk emellan varven. Även djup och viktig, känns det som.

Rollen som grabben spelas av Drew Fuller som vi bland annat sett i Förhäxad och Army Wives. Personligen har jag alltid sett han som lite utav en B-skådis, men i den här filmen tycker jag han är riktigt bra.

Abigail Breslin spelar Emily Rose i filmen och hon är lika fantastisk som hon alltid är. Andra favoritfilmer jag har med henne är bland andra Nim's Island, Definitely Maybe, My sister's keeper och Little miss sunshine.

4 av 5!

Chick flicks top 20!

Svinsvårt att rangordna vilka som är bättre än andra :)

Men The Notebook vinner med hästlängder över alla!

Klicka på filmen för att se trailern på YouTube.

1. The Notebook

2. Definitely, Maybe

3. Just like heaven

4. The Holiday

5. How to lose a guy in 10 days

6. Sweet Home Alabama

7. Life or something like it

8. The wedding date

9. Music and lyrics

10. The proposal

11. The Ugly truth

12. The ultimate gift

13. The Greatest

14. The Back-up plan

15. Forgetting Sarah Marshall

16. My big fat greek wedding

17. 27 dresses

18. 10 things I hate about you

19. Raise your voice

20. Six days seven nights

Sherlock Holmes

Här har vi en film som faller Johanna i smaken som fisken i vattnet. Vilken film! Är det någon som ber mig om filmtips så är det denna jag rekommenderar först!

Filmen handlar om Sherlock Holmes (Robert Downey Jr.) och hans vapendragare Dr. John Watson (Jude Law) och deras äventyr då de jagar en skurk som försöker störta hela det brittiska imperiet!

Helt fantastiskt bra film. Jag gillar smarta filmer som är bra gjorda. Snygga slagsmål, smarta och snabba konversationer och mörka scener, men lite komik inblandat i det hela. Briljant! Även Rachel McAdams är med i filmen, min all-time favorite actress från The Notebook (världens bästa romantiska komedi EVER!)

Det jag gillar mest är nog Sherlock Holmes, himself. Just karaktärens lortiga, lite galna personlighet men knivskarpa intelligens och medvetenhet. Även Jude Law's karaktär Dr. Watson är helt genialisk. Tycker om miljön, lite mörkt, gammaldags England. Jättebra musik genom hela filmen.

5 av 5! Och lite till! Borde ses med bra bild, bra ljud och en bra soffa! :)

The Greatest

Åh, den här filmen tyckte jag om! Klassad som drama/romantik och det är jag beredd att hålla med om. Även supersuper sorglig, eller både sorglig och vacker. (Men kan en film vara annat än det med Susan Sarandon i en utav huvudrollerna) I don't think so!

Handlar om en familj bestående av mamma, pappa och två söner; varav den äldste sonen ganska tidigt är med i en bilolycka tillsammans med sitt livs kärlek; Rose (som överlever). En dag står Rose i den sörjande familjens dörröppning och berättar att hon kände deras son och nu väntar hans barn.

En familj i djup sorg och en ensam ung flicka, en pappa med kontrollbehov och en mamma som vaknar i tårar varje morgon, samt en andra son som är påväg att falla i bitar. Filmen är både sorglig, rolig, vacker, dramatisk och hjärtskärande - men den visar också kärlekens alla färger. Kärlek mellan två unga människor, kärlek mellan ett äldre par som varit tillsammans i evigheter, kärlek mellan två bröder, kärlek mellan mor och son.

Tro inte att jag har sagt för mycket nu, för allt detta får man se i trailern (jag hatar trailers, btw). Men se den, verkligen, om du vill mysa i soffan en torsdagkväll. Men är du psykiskt instabil kanske du ska se en annan :) Carey Mulligan som spelar Rose i filmen är helt fantastisk, Pierce är lite smålam faktiskt, men Susan Sarandon är lika magisk som alltid!

5 av 5!

Death at a funeral

Haha, jag skrattar bara jag ser framsidan av filmen. Jag tyckte den här var jätterolig, men det tyckte inte min lillasyster och hennes pojkvän; som till och med hade somnat till filmen. Det bevisar ju bara att smaken är som baken, och verkligen när det kommer till komedi!

Den här filmen utspelar sig vid Aaron's (Chris Rock) och Ryan's (Martin Lawrence) pappas begravning. Under ceremonin, och runt om, händer en massa saker och det blir bara pannkaka av alltihopa. Allt som kan hända händer, men den är inte jobbig på det viset, som jag kan tycka att till exempel Meet the Fockers var. Där kan man ju knappt titta för man tycker så synd om killen, men den här är kaosartad på ett annat sätt. Fantastiskt bra rollsättning också, Chris Rock är ju komedi personifierad.

Jag tycker att den är filmen var mycket, utan att bli för mycket. Syrran tyckte den var tråkig, det tyckte verkligen inte jag, men den är absolut inte den bästa komedi jag har sett. Men helt klart sevärd!

3 av 5, lätt!

Cup of love (Feast of love)

Ok. Vi börjar med filmens titel. Cup of love. Originaltiteln är faktiskt Feast of love, men av någon anledning så kallas den för Cup of love. WHAT? Jag förstår ingenting. Om det är svenskar som döpt om filmen, skulle man då ge den en ny engelsk titel än den redan har? Skumt.

Filmen handlar iallafall om kärlek; hur kärleken ser ut och hur den kan ställa till det, ur flera olika sorters människors perspektiv. Morgan Freeman's karaktär Harry Stevenson bevittnar kärlekens alla mönster och skepnader genom dessa människor och ser hur allt binds samman runt om honom och hans liv. Gjord 2007, inspelad i mycket vacker miljö och känns lite oldf ashioned i sin dekor - vilket jag gillar!

Vad tycker jag personligen om filmen då. Eh. Vet inte riktigt vad jag tycker om jag ska vara helt ärlig. Morgan Freeman är ju ett geni, i vanlig ordning, och jag älskar hans rollfigur. Jag tycker om filmens budskap, soundtracket känns passande och är rogivande på nått vis, men jag tycker handlingen är ganska lam om jag ska vara ärlig. Jag tycker om dialogerna, och det mesta som händer är ju realistiskt, men jag tycker det går för fort i svängarna - man hinner inte med, vilket får mig att tycka att det kanske inte är så realistiskt iallafall. Utan Freeman hade filmen varit trist, inte bara utan Freeman utan även utan Freeman's karaktär.

Men jag dissar inte filmen totalt - jag tycker det var helt ok. Men det är ju så klart relativt. Den känns ofärdig på något vis; som om det bara skrapar på ytan på de händelser/relationer/budskap som vi vill ha ut utav en romantisk komedi/drama. (Och varför de har slängt in komedi i mixen förstår jag inte alls. Stundvis var filmen till och med lite sorgsen.)

Men den får ändå 3 av 5, baserat ENBART på Morgan Freemans biljans :)

Everybody's Fine

Everybody's Fine, med bland andra Robert De Niro, Drew Barrymore och Kate Beckinsale, kom ut 2009 - och jag har inte sett den förns nu! KATASTROF! Detta kan vara en av de vackraste filmer jag någonsin sett! Handlar om en äldre man (De Niro) som försöker samla sina vuxna barn runt ett och samma bord på julafton, men en efter en ställer de in - av olika orsaker. Han bestämmer sig då att resa runt till sina barn istället, när de inte kan komma till honom. Han får dock se att de alla ljugit för honom om varför de inte kunde komma, och deras relationer sätts på prov.

ÄLSKAR Robert De Niro i den här filmen. Han spelar rollen som den ensamme, äldre pappan helt strålande! Trots att karaktären är en pensionerad tystlåten man, så lyckas De Niro verkligen få fram VEM han är och har varit - men en klackspark och glimten i ögat såklart!

Om du älskar dramakomedier (vilket jag tycker att den här är, fast det står Drama på filmen), så SE DENNA! Hela filmen är väldigt vacker, familjär och känns verkligen verklighetstrogen!

Fantastiska skådespelare i en fantastisk miljö i en fantastiskt fin film!

5 av 5 möjliga!

Enjoy :)